Gå til innhold

fredrik2

Medlemmer
  • Innlegg

    4 496
  • Ble med

  • Besøkte siden sist

  • Dager vunnet

    14

Alt skrevet av fredrik2

  1. Tror alla snakker om forskjelliga saker i tråden. Det jag skrev handlade om att lösa vansklig och kluriga ligninger och problem. Tycker och tror att förståelsen av diverse koncept er viktigare än att enkelt förstå att den enklaste lösningen för en påhittade ligning er att substitutera y = 2x som fungerar i det fallet men inte alltid. Ditt första eksempel tror jag inte ens på. Tror ikke du lär dig förstå något alls om lösningen av en 10 matrix system (eller 10 000 ordningens för den delen) av att lära dig lösa 3 ordningens systemet. Däremot att förstå ting som egenverdier, determinanter och sånt. Förstår inte hvorfor man ska behöva regna för hand för att förste besselfunktioner heller eller varför lösningen manuellt er viktigt för att förstå mattematiken. Er ju knappt regning når man håller på att bevisa ting i högre matte ens.
  2. Er vel antagligen differential ligninger som man löser numeriskt. Min poäng är i alla fall att det finns rätt mycket matte som ikke handlar om att lösa ligningar eller klura ut lösningar. Det er en massa konsept som man ska förstå och kunna använda och ibland räknar man sen ut noe mer numeriska metoder.
  3. Ja, men det er rätt langt ifra att lösa en ligning.
  4. Men gör man verkligen det? Som i nrk artikeln som jag var skeptisk till, der problematiserade en elev och artikeln att man skulle skriva ned vad man gör i sina beräkningar. Något som man alltid bör göra och som man alltid har sett efter. Tekst oppgaver har man alltid haft och det är ju oppgaver som faktiskt visar matte i praktiken. Skulle si att det finns väldigt mye matematik som inte alls handlar om algebra eller finna fram till noe ukjent (i vanlig mening). Alla simuleringar etc.
  5. Tvivlar på at det er många som ens förstår vad du vill fram till i de flesta av dina inlägg ... Överskriften är ju i det närmaste meningslös. Hvorfor ska frp eller noe annat parti fronte disse kvinnene?
  6. Oenig, jag tycker man kan lära sig vansklig matte utan speciellt mye öving. Det handlar ju bara om en del koncept. Att bli otroligt flink på att lösa vanskliga ligninger eller integraler med papper och penna tycker jag för det mesta er meningslöst. Nu tror jag inte på det mesta du skriver men vilken nivå är det du snakker om här? Borde vara fullt tillräckligt att förstå och kunna bruka konsepten för sån ca 99.99% av alla som använder sig av matte. I högre matematik är det ju inte ens sikkert att man utför några beräkningar alls. Tror advokater kan tillräckligt med matte och jag har väldigt liten tro på att de blir bättre advokater om de lär sig mer matte.
  7. Jag fant ikke et ord om att alla var välkomna. edit: står uppenbart också att det er forskjelliga grupper baserat på etnisitet angående London.
  8. Har aldrig ens hört om kanalen. Tycker saken er merklig och efter att ha sett på kvällens sändnings program ännu merkligere. Kunde vi ikke haft en diskussion om jehovas vittnen lika bra? Så en kanal verkar sända typ vad som helst men eftersom en viss type propagande förekommer så blir allt fel på en måte.
  9. Kan du visa mig graferna för ström förbruket för husholdningarna och andra konsumenter? Har inget minne av att jag har sett en sådan graf. Är också skeptiskt till att man har distinkta toppar mellan hjem förbruk och industriförbruk. Sen tycker jag du fremdeles ignorerar min poäng med grafen. Utlandet är det som har klart störst toppar och bunnar och sen når du nok en gang kommer med perspektivet om att målet är störst möjligt utbyte med utlandet och att det vi sparar nog kommer eksporteras istället så sier det sig vel själv att det ikke er så väldigt troligt att ändra en liten del av förbruket faktiskt kommer påverka priset i nämnvärd grad. Når man eksporter 6 MWh i topparna och det norska förbruket samtidigt er 13 MWh (och 11 MWh på natten) så sier det vel sig själv att en minskning med 0.5 MWh som du tog upp (hittade på?, tror ikke man kommer i närheten av det.) ikke kommer ha noen direkt stor effekt. Dygns variationerna drivs absolut inte av att normänn dusjar, vaskar klär eller lagar mat. Den drivs av att Tyskar och andra på kontinenten dusjar, vaskar klär och lagar mat tillsammans med att det er mer sol på dagen och ofta också mer vind på dagen i Tyskland och omliggande länder.
  10. Tyckte jag var både positiv och negativ till saken i det jag skrev så vad du er enig i vet jag ikke.
  11. Långt inlägg där du helt ignorerar det jag försökte visa med grafen. Förbruket i Norge er i det närmaste konstant under dagen, det finns inga tydliga toppar eller dalar under morgon, dag och kväll. Normännens dusj vanner syns ikke ens. På natten går förbruket ned (antagligen er skillnaden mycket mindre på vintern). Produktions topparna och dalarna beror till en väldigt stor del på vad som sker i utlandet och det är alltså eksport och importen som är drivande. Det er också troligt att en eventuellt minskning i norskt förbruk en viss tid till stör del äts upp av ekstra eksport samma tidspunkt.
  12. Tror vel också att det er rätt begränsat vad folk flest kan spara på att ändra tidspunkten för förbruket. Er vel mest de med el-bil som kan göra det under antagandet att de ikke bruker den når det er billig ström. Den senaste tiden mitt på dagen. Men det är ju som vanligt, vad som är ett bra ström pris och pris ordning beror ju på vad folk har för intresse konflikter. De som säljer värmepumpar vill ha så högt som möjligt, de som tjänar på strömeksporten vill ha minimalt norsk forbruk och ännu fler kablar, de som säljer smarta lösningar vill ha ett varierande spotpris, de som vill ha vindkraft vill ha batterifabriker och datacenter etc.
  13. Er vel bra det hon gör men det handlar ju inte om någon integrering direkt. Men tycker hela saken verkar lite konstig också. Tycker jag ser rätt många av alla etnisiteter som är ute och löper och som är ute i naturen. Er ju bra om någon startar upp en grupp som ikke har noe resultat fokus eftersom hon påstår att det savnas men hvis hon brydde som om inkludering borde ju alla få vara med.
  14. Tror vanligt folks forbruk som kan ändras på grund av priset er i det närmaste neglisjerbart mot vanligt förbruk som ikke ändras, industri och andra bedrifters forbruk och framför allt att det faktiskt i första hand er eksport /importen som sätter de dyra priserna och som är orsaken till de allra mesta av topparna. Som man kan se i for exempel följande data. Er faktiskt ikke norska husholldningars kokevanner som gör att det blir dyrt når folk lagar mat.
  15. Har du noen statistik som visar en tydlig ändring i samband med endring i vad man ska lära ut? Har fått för mig att man har haft sämre och sämre resultat under en ganska lång tid.
  16. Enig og en viktigt poäng. Förståelsen er det allra viktigaste och om man förstår for eksempel de få enkla reglerna som finns i vanlig algebra så är de flesta oppgaverna enkla. Man bör regna oppgaver som en bekreftelse på att man förstår och kan upptäcka det man ikke förstår. Bare regning en massa oppgaver garanterar ikke att man kan noe som helst. Merkte dette i våras når jag hjälpte till med algebra. En oppgave kunde gå bra. Nästa oppgave kunde bli helt fel och problemet var att förståelsen för vad man skulle göra ikke var helt bra.
  17. De allra flesta kan nog det hvis de vill legge ned insatsen men det er det ju ikke alla som vill.
  18. Tycker att det du svarade på er ett svar på det du skriver nu. Jag tvivlar inte på att nivån er rätt låg som jag också skrev över. Frågan er vel hvorfor och fra det jag har sett av undervisning och eksamen i grundskolen så er jag ikke enig i förklaringarna i denna tråden. Har också länge varit rätt många som ikke förstår enkel matematik. En sak jag nyligen reagerade på var att eget barn ikke läste i boken och att det verkade som att läraren inte ville att de skulle läsa i läroboken. Så de trodde att de bara kunde lyssna på lektionerna, göra några oppgaver och sen faktiskt förstå och huske faget (vilket inte fungerade speciellt bra ett tag). Jag tror det er en stor fördel att läsa förklaringar i boken eller antegninar fra lektioner för att förstå vad man gör och sen göra oppgaver. Som man gör i många fag men det verkade de ikke lära ut.
  19. Tycker nog mina barn har räknat rätt mycket med brøk och oppgaven med prikkene øver handlar ju om førståelsen av brøk. De av barnens böcker och oppgaver jag har sett handlar också mest eller kanska bara om enkel regning. Tycker inte nivån er speciellt hög, trodde verkligen at man i 10 klasse skulle kunna mer matte men tvivlar på att det är trådens förklaring som är den viktigaste.
  20. Förstår inte helt vad tråden handlar om om den nu handlar om noe specifikt. Först var det för mye snakking trots att eksamen för 10 klasse definitivt var mest enkel regning. Sen var det för mye ferger och dåligt på grund av det. Tror definitivt ikke att dagens matte undervisning är perfekt och den kan nog också vara rätt dålig ibland når man ibland ska tänka fritt (men tror också det verkar varierar rätt mye hur undervisningen er). Matte er nog ett vansklig fag då rätt många har problem med det medans andra tar det enkelt. Det har ett rykte om sig om att vara vansklig, abstrakt och meningslöst (då man aldrig får bruk för det enligt rätt många). Husker fra tiden når jag gick i skolen och lite annat hur skeptiska många var når man brukte bokstäver i matten, regnade for eksempel med resultat för en godtycklig vinkel alpha etc. Så hvis man gör matten som ett rent regnefag där man löser ligninger, regnar ut procenter, dividerar tal etc. Så kommer man antagligen ha problem med att rätt många inte ens förstår hvorfor och inte heller klarar av enkla regnestycken. Hvis man tar med mer sammanhang, lär sig regna på konkreta ting, beskrivande oppgaver etc så borde en del tycka att det blir mer intressant och också enklare samtidigt som det verkar som att en del som klarar att regna rent tekniskt har problem når man måste förstå mer verkliga oppgaver och regna utifra dem. Tycker inte noen av kritiken som framställs i tråden passar speciellt bra på det jag har sett av undervisning de senaste åren. Möjligt att det finns en del sanning i det mesta av kritiken men allt er bara en liten del.
  21. Tyckte qualbeen både verkar förstå vad du menade och tydligt förklarade hvorfor han ikke var enig i det du skrev. Sen kan du vara oenig i det men med tanke på hur otroligt mycket i kraft diskussionen som är baserat på en agenda så tycker jag inte det er speciellt rart hvis folk er skeptiska till det mesta som sies.
  22. Merklig, jag svarade på ett av dina inlägg där vi uppenbart hade helt forskjellig förståelse av ting men nu er vi så gott som helt eniga igen. Tycker inte dina inlägg var så veldigt lika. Var inte så intresserad av ditt svar eftersom jag helt enkelt påstod att du hade fel och försökte förklara hvorfor. Når du sen postar liknande konstiga förståelser igen tyckte jag det var lite intressant att du ikke svarat mig tidigare. I sak er det alltså så att vi kan få ned priserna i NO2 genom att göra noe med kablarna eller marknaden eller göra så Norge har en stor överproduktion. Jag är inte övertygad om att folk flest vill ha fler vann, vind eller kjernkraft verk i närområdet för att kontinuerligt kunna försyna Europa med ström. Ett kjernekraftverk ligger också så pass långt fram i tid att jag inte ens tycker det er speciellt relevant för diskussionen.
  23. Er problemet att det ikke alltid er tydligt att folk menar att möjligheten att eksportera er det som gir höga priser samtidigt som att (för) mye eksport faktiskt gir lavare magasin, mindre marginaler och högre vann verdie i sig?
  24. Det der har vi redan gått igenom før noen uke sen. Jag påstår att din førståelse helt enkelt er fel. Norge skulle självklart klara sig bra med mindre kablar och ekstra mye vann i magasinen. Hvis det ibland rinner över så för det vel göra det. Priset handlar också om vem som kan köpa strömmen och alltså vilket pris man kan få. Skillnad på Sverige och UK alltså. Förstår inte ens vilken stråman du argumenterar imot. Vi hade också en diskusion om prissmitte för noen uke sen. Jag påstår att din förståelse ofta både er fel och rar. Har för mig att du inte ens svarade på mye av det jag skrev. Jag har i alla fall aldrig noensin skrivet noe som skulle tyda på att jag tror att prissmitten kommer utav netto eksporten i sig sjelv. Hvis Norge ikke har noen överproduktion av ström så kommer få sån ca samma priser som på kontinenten. Finns till och med en NVE artikel om just det. Prissmitten er alltså total. Möjligt att vi till och med skulle få högre priser då de riktigt lava priserna ikke skulle nå oss.
  25. Situationen hade varit annerledes hvis det var mindre nett till kontinenten. Med stor sikkerhet, mer vann, lavare priser och mindre eksport. Om dagens marknad bara får bestämma er metoden för mindre eksport att sätta upp priset och det er vel inte det alla vill ha. Att sätta begränsningar både vad man kan eksportera har antagligen de effekterna som folk flest vill ha.
×
×
  • Opprett ny...