Nei, kraftkrisen er ikke enkel å løse

[sk0yern]

sk0yern skrev (På 28.7.2025 den 15.43):

NRK har funnet ut hvorfor det er lite vann i magasinene.
Er det mulig?
Forsåvidt ikke noe nytt at journalister i NRK er helt på bærtur når det gjelder energi, men dette er jo fake news.

https://www.nrk.no/sorlandet/uvanlig-lite-vann-i-vannmagasiner---kan-gi-dyr-strom-1.17504389

De måtte gi seg til slutt, til tross for at de strittet i mot.

Sitat

Presisering: Denne saken er oppdatert 30. juli kl. 13.40: Det er lagt til opplysninger om at krafteksporten fra Sørvest-Norge har vært høy så langt i år, til tross for lavt tilsig til vannmagasinene.

 

[sk0yern]

Lav LCOE: 
https://energiwatch.no/nyheter/fornybar/article18395925.ece

Sitat

Vindkraftparker i Nord-Sverige, som tidligere ble verdsatt til over 1,5 millioner euro per megawatt, selges nå for «gis bort» priser på under 10 euro per MWh, ifølge en pensjonsfondsforvalter.

 

[oldboy]

22 minutes ago, sk0yern said:

Lav LCOE: 
https://energiwatch.no/nyheter/fornybar/article18395925.ece

 

Ah! De mangler bare litt havvind så hadde det gått mye bedre.

[fredrik2]

12 hours ago, Simen1 said:

Hva tror du vil skje med den energien hvis vi sparer den til senere? Tror du vi vil øke forbruket med 5 TWh? På en nyttig og konstruktuiv måte som bygger samfunnet vårt eller gir eksportverdier? Eller tror du at vi bare utsetter å eksportere 5 TWh til senere?

Jeg forstår at man ikke kan bygge en fabrikk og plutselig bruke 5 TWh som man plutselig vedtar å holde tilbake i magasinene noen måneder. Jeg forstår at dette mest sannsynlig bare blir utsatt krafteksport. Men blir det veldig nedbørsrikt framover kan vi risikere å måtte tømme deler av det eller i verste fall alt i sjøen. Desto mer vi har i magasinene jo høyere blir risikoen for at vi ikke får utnyttet det.

En annen ting er prisnivået. En annen foreslo å holde tilbake eksport for å spare vann i magasinene. Dette VIL føre til høyere priser nå og lavere priser senere. Jeg har ingen fasit på om det vil være gunstig økonomisk hverken for forbrukere eller kraftselskaper. Men jeg fikk inntrykk av at andre satt med en slik fasit på at det var riktig. Jeg vet ikke. Jeg stusser bare på at noen mener de har en fasit på framtidig nedbør, vind og priser.

Det jag tänkte på var det man hör ibland. Att vi eksporterar bara överskottet och hvis vi ikke hade gjort det så hade det vannet bara gått förlorat. Så enkelt är det faktiskt ikke. 

Det som hade  hänt hvis vi hade mindre eksport möjlighet och alltså eksporterat mindre är att vi hade haft mer vann i magasinen, priset hade gått ned, förbruket hade gått upp lite, vi hade haft mer tillgängligt vann hvis det blir torrt senare. 

Som situationen är nu så går priset självklart upp om vi ska spara mer på vannet eftersom det finns en så pass stor eksport kapacitet till höga priset. Då kan vi komma i situationer där vi sällan har någon stor marginal för lite vanninsigsenare, det man kan tro er ett överskudd eksporteras. 

Så du svarar mig en gang till utan att kommentera de 54% som du tog upp. Varför det är ett relevant tall. 

[Simen1]

fredrik2 skrev (26 minutter siden):

Det jag tänkte på var det man hör ibland. Att vi eksporterar bara överskottet och hvis vi ikke hade gjort det så hade det vannet bara gått förlorat. Så enkelt är det faktiskt ikke. 

Det som hade  hänt hvis vi hade mindre eksport möjlighet och alltså eksporterat mindre är att vi hade haft mer vann i magasinen, priset hade gått ned, förbruket hade gått upp lite, vi hade haft mer tillgängligt vann hvis det blir torrt senare. 

Som situationen är nu så går priset självklart upp om vi ska spara mer på vannet eftersom det finns en så pass stor eksport kapacitet till höga priset. Då kan vi komma i situationer där vi sällan har någon stor marginal för lite vanninsigsenare, det man kan tro er ett överskudd eksporteras. 

Du har helt rett i nyanseringen. Det er kun hvis vi ser bort fra priselastisitet (økt forbruk som følge av lavere pris) at man bare flytter overskuddet i tid og blir nødt til å kvitte seg med det for eksempel gjennom eksport på en annen tid eller tømme det i sjøen. Med tanke på ressursutnyttelse så håper jeg jo at minst mulig av vannet går til spille. At det eksporteres i stedet for å tømmes i sjøen.

Jeg har en vag formening (ingen fakta eller sikre tall) på hvor stor priselastisiteten er. Bare for å konstruere et eksempel med enkle tall kan vi se for oss at vi kan spare 5 TWh nå hvis vi dobler prisen en måned. Og at den høyere prisen vil gjøre at folk bruker 2 TWh mindre kraft. Totalt 7 TWh spart. Men så kommer høsten og lover om flomvern krever at magasinene ikke overfylles. Det er litt ulike tall på hvor høy fyllingsgrad hvert magasin kan ha, men la oss si 90% er maks før man tvinges til å produsere uansett pris. De 7 TWh vi sparer i magasinene fra sommeren til høsten vil gi oss lavere priser til høsten. De lavere prisene kan gi for eksempel 2 TWh høyere forbruk på grunn av lavere pris og de 5 TWh må uansett selges på grunn av 90%-begrensningen.

Som du ser, vi skyver bare på problemet fra sommer til høst. Og risikerer i verste fall at noe av de 5 TWh går tapt på grunn av overløp i enkelte dammer. Det grunnleggende problemet løser seg ikke om vi skyver på krafta lengre. f.eks et år eller to. Det øker bare risikoen for at noe kraft må gå til overløp, tapt.

Som sagt, jeg har ingen fasit på om det er smart å prioritere å øke fyllingsgraden nå mer enn det kraftselskapene gjør allerede. Det kan være smart - eller det kan påføre Norge som land, innbyggerne og industrien et tap. Det har jeg ingen fasit på. Jeg sier bare at det ikke er så enkelt som å følge populistiske utsagn om at fyllingsgraden på magisk vis burde vært høyere nå samtidig som prisene burde vært lavere de siste månedene. To gjensidig utelukkende utsagn. Det blir litt som klassikeren at når det er stortingsvalg så vil folk stemme på partier som gir mye mer penger til offentlige tjenester av alle slag, samtidig som de vil stemme på partier som reduserer skatter og avgifter av alle slag. Det henger ikke på greip. Når vi diskuterer kraftpolitikken så må vi forstå at ting henger sammen.

fredrik2 skrev (26 minutter siden):

Så du svarar mig en gang till utan att kommentera de 54% som du tog upp. Varför det är ett relevant tall. 

Dette har du fått svar på før, men jeg kan godt svare på en annen måte, igjen. Er du enig i at det er netto eksport som påvirker fyllingsgraden, dersom vi gjør den forenklingen å se bort fra priselastisitet?

Endret 10 timer siden av Simen1

[Jarmo]

https://www.statnett.no/globalassets/for-aktorer-i-kraftsystemet/tariff/flaskehalsinntekter-2024-2023-2022-og-2021.pdf

https://www.europower.no/nett/nest-hoyeste-flaskehalsinntekter-noensinne-aldri-tjent-mer-mot-kontinentet/2-1-1763776

Endret 10 timer siden av Jarmo

[fredrik2]

6 minutes ago, Simen1 said:

Du har helt rett i nyanseringen. Det er kun hvis vi ser bort fra priselastisitet (økt forbruk som følge av lavere pris) at man bare flytter overskuddet i tid og blir nødt til å kvitte seg med det for eksempel gjennom eksport på en annen tid eller tømme det i sjøen. Med tanke på ressursutnyttelse så håper jeg jo at minst mulig av vannet går til spille. At det eksporteres i stedet for å tømmes i sjøen.

Jeg har en vag formening (ingen fakta eller sikre tall) på hvor stor priselastisiteten er. Bare for å konstruere et eksempel med enkle tall kan vi se for oss at vi kan spare 5 TWh nå hvis vi dobler prisen en måned. Og at den høyere prisen vil gjøre at folk bruker 2 TWh mindre kraft. Totalt 7 TWh spart. Men så kommer høsten og lover om flomvern krever at magasinene ikke overfylles. Det er litt ulike tall på hvor høy fyllingsgrad hvert magasin kan ha, men la oss si 90% er maks før man tvinges til å produsere uansett pris. De 7 TWh vi sparer i magasinene fra sommeren til høsten vil gi oss lavere priser til høsten. De lavere prisene kan gi for eksempel 2 TWh høyere forbruk på grunn av lavere pris og de 5 TWh må uansett selges på grunn av 90%-begrensningen.

Som du ser, vi skyver bare på problemet fra sommer til høst. Og risikerer i verste fall at noe av de 5 TWh går tapt på grunn av overløp i enkelte dammer. Det grunnleggende problemet løser seg ikke om vi skyver på krafta lengre. f.eks et år eller to. Det øker bare risikoen for at noe kraft må gå til overløp, tapt.

Som sagt, jeg har ingen fasit på om det er smart å prioritere å øke fyllingsgraden nå mer enn det kraftselskapene gjør allerede. Det kan være smart - eller det kan påføre Norge som land, innbyggerne og industrien et tap. Det har jeg ingen fasit på. Jeg sier bare at det ikke er så enkelt som å følge populistiske utsagn om at fyllingsgraden på magisk vis burde vært høyere nå samtidig som prisene burde vært lavere de siste månedene. To gjensidig utelukkende utsagn. Det blir litt som klassikeren at når det er stortingsvalg så vil folk stemme på partier som gir mye mer penger til offentlige tjenester av alle slag, samtidig som de vil stemme på partier som reduserer skatter og avgifter av alle slag. Det henger ikke på greip. Når vi diskuterer kraftpolitikken så må vi forstå at ting henger sammen.

Dette har du fått svar på før, men jeg kan godt svare på en annen måte, igjen. Er du enig i at det er netto eksport som påvirker fyllingsgraden, dersom vi gjør den forenklingen å se bort fra priselastisitet?

Tycker du hela tiden försöker ignorera prissmitten och vad folk alltså får betala i dagens system jämfört med i en annan situation. 

Tror faktiskt folk flest hellre skulle vilja ha lavere priser och större marginaler på tillgängligt vann trots risken att inte allt vann sälja jämfört med att minimera risken för överskott på vann. Men för att komma till den situationen igen måste noe med marknaden och/eller kablarna ändras. 

De som bor i midt och norge Norge klarar sig ju faktiskt bra nu trots att ikke kraftproducenterna tjänar så mycket pengar som de kunde gjort med ett bättre nett och det kanske rinner över vann i bland. 

Men hur bra kraftmarknaden fungerar beror på vilket perspektiv man har. En kraftproducent vill självklart sälja till det högsta priset han kan få och då är kablar till England en väldigt bra ide. En konsument som en vindpark och ett vannmagasin i området som påverkar när miljön vill hellre få ström till en rimlig peng än att det mesta eksporteras till höga priser (som han själv också får betala) till England. 

Ja, det är normalt netto eksporten som påverkar fyllningsgraden vad det nu har med faktan om att 77% av strömmen på utlandsförbindelserna är eksport. 

[obygda]

Simen1 skrev (12 minutter siden):

Du har helt rett i nyanseringen. Det er kun hvis vi ser bort fra priselastisitet (økt forbruk som følge av lavere pris) at man bare flytter overskuddet i tid og blir nødt til å kvitte seg med det for eksempel gjennom eksport på en annen tid eller tømme det i sjøen. Med tanke på ressursutnyttelse så håper jeg jo at minst mulig av vannet går til spille. At det eksporteres i stedet for å tømmes i sjøen.

Jeg har en vag formening (ingen fakta eller sikre tall) på hvor stor priselastisiteten er. Bare for å konstruere et eksempel med enkle tall kan vi se for oss at vi kan spare 5 TWh nå hvis vi dobler prisen en måned. Og at den høyere prisen vil gjøre at folk bruker 2 TWh mindre kraft. Totalt 7 TWh spart. Men så kommer høsten og lover om flomvern krever at magasinene ikke overfylles. Det er litt ulike tall på hvor høy fyllingsgrad hvert magasin kan ha, men la oss si 90% er maks før man tvinges til å produsere uansett pris. De 7 TWh vi sparer i magasinene fra sommeren til høsten vil gi oss lavere priser til høsten. De lavere prisene kan gi for eksempel 2 TWh høyere forbruk på grunn av lavere pris og de 5 TWh må uansett selges på grunn av 90%-begrensningen.

Som du ser, vi skyver bare på problemet fra sommer til høst. Og risikerer i verste fall at noe av de 5 TWh går tapt på grunn av overløp i enkelte dammer. Det grunnleggende problemet løser seg ikke om vi skyver på krafta lengre. f.eks et år eller to. Det øker bare risikoen for at noe kraft må gå til overløp, tapt.

Som sagt, jeg har ingen fasit på om det er smart å prioritere å øke fyllingsgraden nå mer enn det kraftselskapene gjør allerede. Det kan være smart - eller det kan påføre Norge som land, innbyggerne og industrien et tap. Det har jeg ingen fasit på. Jeg sier bare at det ikke er så enkelt som å følge populistiske utsagn om at fyllingsgraden på magisk vis burde vært høyere nå samtidig som prisene burde vært lavere de siste månedene. To gjensidig utelukkende utsagn. Det blir litt som klassikeren at når det er stortingsvalg så vil folk stemme på partier som gir mye mer penger til offentlige tjenester av alle slag, samtidig som de vil stemme på partier som reduserer skatter og avgifter av alle slag. Det henger ikke på greip. Når vi diskuterer kraftpolitikken så må vi forstå at ting henger sammen.

Dette har du fått svar på før, men jeg kan godt svare på en annen måte, igjen. Er du enig i at det er netto eksport som påvirker fyllingsgraden, dersom vi gjør den forenklingen å se bort fra priselastisitet?

Bare en kjapp kommentar mhp pris-elastisitet mhp forbruk. Den er i praksis ofte ikke tilstede. Det er bare å se på nomineringskurvene på Nordpool - de publisererer historiske kurver - dessverre ikke på prisområdenivå for alle land - men man ser budkurvene for tilbud og etterspørsel time for time - og man vil ofte se at forbrukskurvene ikke har stor priselastisitet i seg. I praksis er den også mindre - folk flest utsetter ikke middagen eller daglige gjøremål som følge av kraftprisene...Gjennom lengre perioder med ekstrem pris kan de redusere forbruket - men ikke noe særlig over døgnet. Det er kun på elbil lading og annen spesiell bruk av energi vi ser pris-elastisitet. 

https://data.nordpoolgroup.com/auction/day-ahead/aggregated-bid-curves?deliveryDate=latest&bidCurveArea=NO

Det man ser der er at det trolig kun er industrien som har pris-elastisitet på sin budgivning. Den flate kurven i midten her viser jo at forbruket "demand" er uberørt av pris over store områder.....

 

Her er en fra Sverige - litt mer respons der - men også en relativt flat kurve fremkommer også der:

 

 

Men å få til en stor pris elastisitet for sluttbrukere - det er ikke lett. Og det er kanskje heller ikke ønskelig sett fra et menneskelig perspektiv at folk med f.eks dårlig råd skal sitte å spise middagen sin sent på kvelden fordi kraftprisen er så høy ved middagstider.....

 

[HF-]

SV,Sp og Rødt forlanger redusert eksport av strøm.

[Simen1]

fredrik2 skrev (2 timer siden):

Tycker du hela tiden försöker ignorera prissmitten och vad folk alltså får betala i dagens system jämfört med i en annan situation. 

Tror faktiskt folk flest hellre skulle vilja ha lavere priser och större marginaler på tillgängligt vann trots risken att inte allt vann sälja jämfört med att minimera risken för överskott på vann. Men för att komma till den situationen igen måste noe med marknaden och/eller kablarna ändras. 

Jeg ignorerer ikke prissmitten. Det er jo noe jeg har diskutert hele veien her blant annet med deg og hva prissmitte betyr for prisen i Norge både når holder igjen vann i magasinene og når vi senere skal bruke det vannet. Prissmitte er jo en soleklar del av prisdannelsen i kraftsystemet. Det har jeg ikke ignorert.

For å komme til den situasjonen trenger man ikke endre kablene (fysisk), men bruken av kablene. Måten man gjør dette på er å påvirke markedet. Det gjør man ved å skrive opp verdien på vannet i magasinene. Altså høyere pris nå, for å minke både eksport og eget forbruk, sånn at vi har mer vann igjen til senere. Når dette senere kommer, så vil det ekstra vannet bety lavere priser enn alternativet.

Det er ikke behov for noen kabeltang for å klippe kabler når det er så enkelt som å taste inn en annen pris på vannet.

fredrik2 skrev (2 timer siden):

De som bor i midt och norge Norge klarar sig ju faktiskt bra nu trots att ikke kraftproducenterna tjänar så mycket pengar som de kunde gjort med ett bättre nett och det kanske rinner över vann i bland. 

Jeg er ikke enig i det. Her i nord går de lave prisene hardt ut over kommuneøkonomien i en hel landsdel. Det får vi innbyggere svi for på andre måter. Så det er ikke bare rosenrødt og billig her oppe - vi får bare den regningen indirekte via kommuale skatter og avgifter.

Så når folk i Sør-Norge synes strømmen er dyr så har de helt rett, men de glemmer å se helheten og at kommunene deres ikke blir presset til å øke skatter og avgifter like mye som her i nord.

Ett skritt fram er like langt som ett skritt tilbake.

fredrik2 skrev (2 timer siden):

Men hur bra kraftmarknaden fungerar beror på vilket perspektiv man har. En kraftproducent vill självklart sälja till det högsta priset han kan få och då är kablar till England en väldigt bra ide. En konsument som en vindpark och ett vannmagasin i området som påverkar när miljön vill hellre få ström till en rimlig peng än att det mesta eksporteras till höga priser (som han själv också får betala) till England. 

Ja, jeg forstår ikke hvorfor vindkraft ikke skattlegges på samme måte som pumping av olje. Begge deler er utnyttelse av Norges innbyggeres eiendom, naturressursene våre. Derfor bør det komme oss til gode, ikke bare investorer, ofte utenlandske.

fredrik2 skrev (2 timer siden):

Ja, det är normalt netto eksporten som påverkar fyllningsgraden vad det nu har med faktan om att 77% av strömmen på utlandsförbindelserna är eksport. 

Hvilken relevans mener du de 77% har da? Er du klar over at vi har prissmitte også ved import?

[Simen1]

obygda skrev (2 timer siden):

Bare en kjapp kommentar mhp pris-elastisitet mhp forbruk. Den er i praksis ofte ikke tilstede. Det er bare å se på nomineringskurvene på Nordpool

Folk flest bryr seg ikke på daglig basis når det er nogen lunde normale priser. Folk bryr seg når det skrives om høye priser i media.

Skalaen på grafene er litt vanskelig å avlese men de er ganske godt i tråd med det jeg skriver. Ved små prisforskjeller og moderate priser er det lite oppmerksomhet og justering av forbruk. Men når prisene blir høye så endrer forbruket seg også mye.

Får å ta den øverste grafen du viser som eksempel. Hele 12,1 GW av forbruket er villig til å betale drøyt 2 kroner/kWh, men senker man prisen til -50 øre/kWh så er forbrukerne interessert i å bruke opp til 14,6 GW. Det gir en prisdifferanse på 2,5 kr/kWh for 21% mer kraft.

Alt under 12,1 GW virker å være koste hva det koste hvil-forbruk. Men vær obs på at mye av dette er vanlige ikke kraftkrevende bedrifter, offentlige skoler og sykehus og denslags. De justerer ingenting basert på forbruk. Om en restaurant må bruke 0 eller 5 kroner i strøm på å steke en pizza som de selger for 400 kr er totalt underordnet. De stenger ikke butikken på grunn av prinsipprytteri over vekslepenger.

[fredrik2]

22 minutes ago, Simen1 said:

Jeg ignorerer ikke prissmitten. Det er jo noe jeg har diskutert hele veien her blant annet med deg og hva prissmitte betyr for prisen i Norge både når holder igjen vann i magasinene og når vi senere skal bruke det vannet. Prissmitte er jo en soleklar del av prisdannelsen i kraftsystemet. Det har jeg ikke ignorert.

Tycker många inlägg nu på slutet i alla fall i första hand verkar ta perspektivet för kraftproducenterna och andra som tjänar pengar på höga priser. 

22 minutes ago, Simen1 said:

For å komme til den situasjonen trenger man ikke endre kablene (fysisk), men bruken av kablene. Måten man gjør dette på er å påvirke markedet. Det gjør man ved å skrive opp verdien på vannet i magasinene. Altså høyere pris nå, for å minke både eksport og eget forbruk, sånn at vi har mer vann igjen til senere. Når dette senere kommer, så vil det ekstra vannet bety lavere priser enn alternativet.

Det er ikke behov for noen kabeltang for å klippe kabler når det er så enkelt som å taste inn en annen pris på vannet.

Självklart, lösningen på mer vann i magasinen och mas om torrår etc kan lösas genom ännu högre priser och ännu mer prissmitte. 

Var dock ikke den lösningen jag tänkte på och de som betalar strömregningen vill nog hellre ha en annan lösning. 

22 minutes ago, Simen1 said:

Jeg er ikke enig i det. Her i nord går de lave prisene hardt ut over kommuneøkonomien i en hel landsdel. Det får vi innbyggere svi for på andre måter. Så det er ikke bare rosenrødt og billig her oppe - vi får bare den regningen indirekte via kommuale skatter og avgifter.

Tror ikke det er noe folk flest tänker så väldigt ofta på. Är inte heller någon enorm kostnad att producera vannkraft så många klarar sig nog. 

22 minutes ago, Simen1 said:

Så når folk i Sør-Norge synes strømmen er dyr så har de helt rett, men de glemmer å se helheten og at kommunene deres ikke blir presset til å øke skatter og avgifter like mye som her i nord.

Så innan kablarna kom och priset var lavare så hade alltså hela Norge problem. Ok.

22 minutes ago, Simen1 said:

Ja, jeg forstår ikke hvorfor vindkraft ikke skattlegges på samme måte som pumping av olje. Begge deler er utnyttelse av Norges innbyggeres eiendom, naturressursene våre. Derfor bør det komme oss til gode, ikke bare investorer, ofte utenlandske.

Ett sätt är ju att i alla fall strömmen fra lokal energi (hvorfor skrev du bara vindkraft når jag tog upp både?) säljs noenlunda rimligt lokalt.

Är ju det jag ser som ett problem med dagens marknad. Kraft produktion är stora investeringar och det har ofta nackdelar for miljön och andra. Dagens marknad gör att hvis ett land har en dålig energi politik och ikke investerar tillräckligt så kan de bara köpa energi fra andra och konsumenter överallt får betala  

22 minutes ago, Simen1 said:

Hvilken relevans mener du de 77% har da? Er du klar over at vi har prissmitte også ved import?

77% är helt enkelt andelen export vi har med utlandet. 

Kan du ikke bara säga varför netto eksporten dividerat med (import + eksport) är ett relevant tal och är det talet man ska svara når någon påstår att 90% er eksport? 

Nu var 90% fel men hvis jag sier att 77% av energin som översförs på kablarna* är eksport så antar jag att du påstår att det det är fel eftersom netto eksporten bara är 54%. Som ju er ett lavare tal.  

Är ju inte heller så att import + motsvarande eksport alltid bara är bra. Ibland må man faktiskt också i Norge importera för att man trenger strömen och då till ett högt pris. 2022 var det väl en hel del eksport på vintern och sen några uker med mycket import till högt pris för att det var ont om vann.  

* plus nett med Sverige

[fredrik2]

Och det vi ser nu må självklart också sättas i samband med framtiden når det kan bli brist på ström i Norge och investeringar i ny energi är nödvändiga. 

Nu har Norge haft några år med rätt stort överskott på vann. Hvis det blir mindre vann och mer förbruk så har inte Norge möjlighet att netto eksportera speciellt mycket. Priset på strömmen kommer helt sättas av vad den kostar i resten av Europa. Nästan rena eksport kablar som till UK kommer minska möjligheten att bruka vannkraften som ett batteri.  

[HF-]

fredrik2 skrev (54 minutter siden):

Och det vi ser nu må självklart också sättas i samband med framtiden når det kan bli brist på ström i Norge och investeringar i ny energi är nödvändiga. 

Nu har Norge haft några år med rätt stort överskott på vann. Hvis det blir mindre vann och mer förbruk så har inte Norge möjlighet att netto eksportera speciellt mycket. Priset på strömmen kommer helt sättas av vad den kostar i resten av Europa. Nästan rena eksport kablar som till UK kommer minska möjligheten att bruka vannkraften som ett batteri.  

Med høgere priser I framtida ligg forholda til rette for at vannkraft kan fungere som et batteri, kanskje det blir 50-50 eksport import. No er det baseload som blir eksportert, vi får aldri lada batteriene 

[Simen1]

HF- skrev (38 minutter siden):

Med høgere priser I framtida ligg forholda til rette for at vannkraft kan fungere som et batteri, kanskje det blir 50-50 eksport import. No er det baseload som blir eksportert, vi får aldri lada batteriene 

Dette er bare tull. Vi eksporterer kun det overskuddet vi ikke bruker selv.

50-50 eksport import betyr null nettoeksport. Altså ingen langsiktig påvirkning på fyllingsgraden. Hvordan mener du vi skal klare å fjerne nettoeksporten? For den energien må man jo gjøre av et eller annet sted..

"Baseload" eller grunn-forbruket eksporteres ikke. Det er noe vi selv forbruker.

[fredrik2]

41 minutes ago, HF- said:

Med høgere priser I framtida ligg forholda til rette for at vannkraft kan fungere som et batteri, kanskje det blir 50-50 eksport import. No er det baseload som blir eksportert, vi får aldri lada batteriene 

Är en hel del som går fram åt tilbaka til Sverige och Tyskland.

Hur det blir med högre priser beror väl på hur marknaden ser ut. Hvis ett område har krise och väldigt höga priser så kommer ju dagens marknad alltid eksportera ditt.

[Sjørøver]

https://www.tu.no/artikler/kraftanalytikere-om-no2-prisen-vi-har-hatt-rekordhoy-eksport/560986

[Simen1]

fredrik2 skrev (1 time siden):

Nu har Norge haft några år med rätt stort överskott på vann. Hvis det blir mindre vann och mer förbruk så har inte Norge möjlighet att netto eksportera speciellt mycket.

Det stemmer. Vi selger overskuddet og overskuddet er differansen mellom produksjon og forbruk. Så ja, når de to faktorene varierer så varierer også overskuddet. Mindre overskudd -> mindre å selge. Større overskudd -> mer å selge.

fredrik2 skrev (1 time siden):

Priset på strömmen kommer helt sättas av vad den kostar i resten av Europa.

Nei, man får i praksis ikke 100% prissmitte og dermed 100% like priser som i Europa. Det er mange grunner til det.

fredrik2 skrev (1 time siden):

Nästan rena eksport kablar som till UK kommer minska möjligheten att bruka vannkraften som ett batteri.  

Nei - dette handler om pris og balansen mellom "eksportmarkedet" og "powerbankmarkedet". Med en annen pris så blir også kraftflyten en annen.

[fredrik2]

2 minutes ago, Simen1 said:

Dette er bare tull. Vi eksporterer kun det overskuddet vi ikke bruker selv.

50-50 eksport import betyr null nettoeksport. Altså ingen langsiktig påvirkning på fyllingsgraden. Hvordan mener du vi skal klare å fjerne nettoeksporten? For den energien må man jo gjøre av et eller annet sted..

"Baseload" eller grunn-forbruket eksporteres ikke. Det er noe vi selv forbruker.

Nok, en gång. Man kan göra som i mitt och nord Norge nu angående "överskottet".

Det er en väldig förenkling å si att vi bara eksporterar överskottet. Det är ju for eksempel inget problem att prisa vannet i dagens system så att det alltid eksporteras en massa. Det skulle efter ett tag medföra att det inte fanns speciellt mycket mer vann igen och man skulle tvingas importera eller rationalisera. 

Marknaden och information och estimat som producenterna bruker gör att de försöker undvika det men det går inte att säga idag vad Norge har för överskott av regulerbart vann.  

Men självklart, på slutet av året har vi brukt det vi har brukt och eksporterat det vi har eksporterar och importerat det vi har importerat och vi har alltså på en måte bara eksporerat det vi ikke har brukt. Men vad som har hänt med priser, förbruktsändringar och rationaliseringar sier det inget om. 

 

 

[HF-]

Simen1 skrev (5 minutter siden):

Dette er bare tull. Vi eksporterer kun det overskuddet vi ikke bruker selv.

50-50 eksport import betyr null nettoeksport. Altså ingen langsiktig påvirkning på fyllingsgraden. Hvordan mener du vi skal klare å fjerne nettoeksporten? For den energien må man jo gjøre av et eller annet sted..

"Baseload" eller grunn-forbruket eksporteres ikke. Det er noe vi selv forbruker.

Frykter at dagens overskudd av strøm forsvinner til hydrogenproduksjon og datasenter, sammen med elektrifisering av Melkøya. Vi må sannsynligvis auke kraftproduksjonen for å holde tritt på en eller anna måte. 

Når England importerer straum 24 timer i døgnet heile veka meiner eg det er baseload