Ronerik

För Sverige gäller att vi år 2000 - 2010 ofta hade nettobrist på el, mer än vartannat år. Sista året med nettounderskott var 2011. Numera handlar det om stor export. Sverige var största exportör av el i Europa 2023.

Vad är samfunnet- samhället? Norge eller ett vidare område? Jo, jag tror att det varit nyttigt för England att de fått importera. Likadant för övriga länder som behöver importera vissa tider. Är det inte risk att vi blir navelskådare? Bara det som gynnar området runt naveln är samfunnsnyttige, tycker vi. Ser vi inte för begränsat?

Vindkraft nära 50% av elproduktionen idag i Sverige. I Danmark 90%, i Finland 30% och i Norge drygt 15%.

Det är intressant att man ser tillkommande kostnader i elnät och annat när det gäller vindkraft. För kärnkraft är tydligen merkostnaden förutom kärnkraftverket noll. Spännande argumentation Finland är det enda land i världen som byggt ett fungerande slutförvar av radioaktivt avfall. Ett sådant handlar inte bara om pengar. I Sverige har frågan utretts under 50 år. Som ekonom kan vi tala ekonomi. I Finlands fall slutade ett projekt från 2005 till 2023 på cirka 120 miljarder. Någon menar att ett projekt i Norge från 2025 till 2043 skulle sluta på ungefär samma 120 miljarder. Inga kostnadsökningar senaste 20 åren, och löne- och kostnadsnivån i Norge är inte alls bland de högsta i världen som många tror, utan riktigt låg. Jag tvivlar. Men mest intressant är kopplingen till lycka och välgång för landet Norge. Den existensiella dimensionen i samtalet. Blir det mer vindkraft som i alla andra länder, då blir det just för Norge en katastrof. Norge kan knappast fortsätta som land. Blir det däremot kärnkraft, då stundar bokstavligt strålande tider. Ska vi tro det? Ser det ut så för Norge?

"Katastrofen" delas av i princip alla länder i Västeuropa. Alla satsar på samma sätt. Även kärnkraftslandet Frankrike, som har långt mer vindkraft än Sverige, och satsat tungt på havsbaserad vindkraft. "Galenskapen" är helt enkelt ingen galenskap, det är mainstream., det som alla gör. Regeringen gör som alla andra regeringar, till och med Sveriges högerregering. De gick till val på att inte stödja vindkraft, men verkligheten gör att de redan första året bytt politik.

Ett "till intet förpliktande" avtal. Westinghouse har en besvärande historia i USA. Konkurs 2017 på grund av förseningar och fördyringar i projekten som pågick. Ingen lysande grund att verka ifrån. Dra inte stora växlar om ny kärnkraft i Sverige från Westinghouse. I vanlig ordning får vi vänta och se. Tills vidare är det bara vindkraft som utgör ny kraftproduktion.

Det finns myndigheter som har till uppgift att ropa Vargen kommer. Det varnas nästan varje vinter. Sverige har aldrig haft effektbrist. Import från Norge har hjälpt. Så var det i december. Problemet då var att våra 2 största reaktorer stod stilla. 1 av dem hela vintern. Våra problem har haft med kontinuiteten av kärnkraften att göra, men visst behöver vi mer produktion på sikt, precis som artikeln säger.

Billig el i Sverige idag.Vindkraft 50% av produktionen. Goda vindförhållanden, särskilt i norr, där vindkraften utnyttjar 101 (!) % av installerad effekt.

Stoltenberg är bra som chef för Nato, men i de här uttalandena tror jag han har fel.

Skall kraftproduktion ske med nya eller gamla tekniker? Elektricitet som sådan kom först i bruk på 1830-talet, men flera av produktionsmetoderna är mycket äldre. Väderkvarnar eller vindmöllor har använts sedan 600-talet efter Kristus. Att mala säd var viktigt för överlevnad. Vinden skapade kraften (om än något väderberoende). Vi har använt detta mer än tusen år. Vattenkvarnar, skvaltkvarnar eller vad man kallar det för kan ha använts lika länge där det fanns sådana förutsättningar. Tydligare belägg finns från i alla fall 900-talet, och här i Norden. Vattnet skapade kraften. Ofta skapades dammar för att kontrollera flödet. Solen har använts på annat sätt, främst till uppvärmning. Det har länge funnits stor kunskap - kanske mer än nu - var och hur man skulle bygga hus för att ta tillvara solenergin. Till nyare tekniker räknas kärnkraft. Atombomben kom först, och sedan den fredliga användningen av kärnenergi. Den högteknologiska energimetoden utvecklades under senare delen av 1900-talet, men avstannade runt år 2000. Det finns inte fler kärnkraftverk nu än då, och den el som skapas är på ungefär samma nivå som då. Vattnet och vinden har vi använt uppemot 1500 år. Kärnkraften hade kort blomstringstid, när det gäller byggande av verken, under ca 25 år från ca 1970.

Han, i det här fallet, är Statsminister. Det finns sådana, också i Sverige, som menar att väljarna har fel. Det finns de som inte tror på parlamentarism, och i Trumps anda inte tror på val och valresultat. Jag menar att det är svårt att se något bättre än demokrati. Politiker får svara för sina gärningar i nästa val. Nu menar man att Norge skall vara sig själv nog. Allt viktigt händer inom Norska gränserna. Inte nog med att Norge inte tillhör EU, man skall inte prata med andra - om jag uppfattar Musefella rätt. I vilket fall som helst skall man inte samarbeta. Teorin är att det som är bra för andra är dåligt för Norge. Jag tycker att det är en grund och dåligt genomtänkt teori. Föga imponerande.

Vad säger att de skall byggas på norska varv? Varför inte danska eller holländska?

https://www.energinyheter.se/20230522/29251/den-norska-energiministern-spjarnar-emot-officiella-riktlinjer Jag har förstått att det råder stor oenighet i det norska samhället om energisatsningar.

Det handlar inte om att kärnkraften blivit balanskraft. Däremot är produktionen i OL3 så pass dyr att man vill inte producera när elen är billig. Därför har man (sakta) trappat ned, och producerar mindre. När elen blir dyrare får man trappa upp igen. Verkar vara knappt 200 MW man dragit ned med. Finland importerar el just nu

Ringhals 1 och 2 skall rivas. Det handlar om 300 tusen ton betong. De producerade i snitt 10,9 TWh sista 4 åren de var helt i drift. Det ger nästan 28 tusen ton per TWh Ett vindkraftverk kan använda 750 ton betong. Mina uträkningar ger 93 verk per TWh, vilket ger nästan 70 tusen ton per TWh Därmed 2,5 gånger mer betong i vindkraften. MEN. All betong i kärnkraftverken är inte lätt att riva. Delar är smittad av strålning, och behöver hanteras separat. Att riva kärnkraftverk tar många, många år. Mer betong i vindkraften, om jag räknat rätt, men rivningen är långt mer komplicerad i kärnkraftverk med hänsyn till strålning och behov att lägga delar av betongen i djupförvar.