inside_449157

Easee har et særs uferdig system for borettslag og sameier, Easee Charge. Hver enkekt beboer kan ikke sette opp utsatte ladeøkter eller justere strømstyrken på ladeboksen i et slikt fellesopplegg. Easee hevder det vil ødelegge lastbalanseringen.

Bare tull. Dårlig programmering.

Lastbalanseringen bør selvsagt kicke inn som en paraply over hele anlegget dersom mange lader samtidig (auromatisk nedjustere ladehastighet pr boks), men ikke hvis få lader og man uansett er innenfor systemets grenser.

Olsen hevder da egentlig at Tele2 sin inntreden, med subsidiert nettutbygging og aggressiv prising, har ført til lavere priser for den jevne mobilbruker enn prisene ville vært med et duopol Telenor/Netcom. Dette er også et beviselig fakta. Prisene er lavere nå enn i 2009.

Nå er vi på vei tilbake til duopolet, og da hevder plutselig Olsen at dette duopolet (i påvente av at ICE får sitt nett opp og stå) ikke vil være prisdrivende!

Ut fra konkurransehensyn bør Konkurransetilsynet nekte denne avtalen. Lite trolig at det gjøres dog. Kommentatoren Per Lindvall i SVD skriver glimrende om hvordan Telia med dette sementerer et duopol, og vil også sementere en enorm avkastning, tilsvarende Telenor har i Norge, i årevis fremover. På grunn av at ingen utfordrer vil kunne nå kritisk masse på en enkel og kostnadseffektiv måte vil vi i Norge med denne avtalen i praksis ha et duopol til evig tid. Å tro at ICE, med sin rene 4G utbygging, og med svært få basestasjoner, skal kunne gi reell konkurranse til Telenor og Telia/Netcom er ikke sannsynlig, iallefall ikke før om mange år.

Nedenstående er tatt fra SVD 08.07.2014, skrevet av Per Lindvall:

Telia Soneraägda Netcom ASA:s vd August Baumann, som uppenbart har läst sin Orwell, hävdar att köpet kommer att leda till tuffare konkurrens i Norge. Sanningen är nog att Telia Sonera räknar med att komma ikapp Telenors marginaler nu när de storleksmässigt är jämbördiga, förutsatt att de inte tappar allt för många kunder. Det är inte osannolikt att de kommer att tjäna in hela köpeskillingen på tre år.

Förklaringen till detta är naturligtvis att kostnadsmassan för att vara en framgångsrik nationell operatör inte skiljer sig särskilt mycket åt, men att marginalkostnaden för varje kund är mycket låg. Det ger enorma skalfördelar samtidigt som det naturligtvis gör det mycket tufft för de operatörer som inte når den nödvändiga storleken. Man kan illustrera detta med det, än så länge hypotetiska fallet, att Telenor skulle köpa Telia Sonera.

EBITDA-marginalen för Telenorge skulle då sannolikt kunna lyfta till uppemot 70 procent och beaktar man att runt hälften av kostnadsmassan utgörs av marknadsförings- och försäljningskostnader, som då knappast behövs, så skulle den kunna öka till 85 procent. Det är en enkel, men falsk matematik för att citera Peps Persson. ?För hur man än släpper slantarna så rullar de åt samma håll. Det är det som gör den fattige så fattig och den rike så förbannat rik?.